Ansiktsknipsfasen


är vi inne i nu, och det är så roligt - hon liksom känner hur jag ser ut!
Nevermind mina looks, sådär snygg blir man av att inte duscha innan morgonprommisen. Bara ett litet tipselitips alltså.

Åh, storm!

Jag älskar hösten, ingen jävla stekande sol som bara vrålskiner rätt in genom alla fönster och hojtar gå ut gå ut gå ut GÅÅÅ UUUUT åk till stranden och stanna hela dagen vad vit du är kom igen kom igen ututututut. På det viset är ju hösten synnerligen bra, ingen vill gå ut. Mer än jag då förstås, frisk luft är mitt bästa.

Kanske ska jag äta oreos nu. Minisåna.


Jag = smarded.

De senaste dagarna har jag inte bloggat (den senaste dagen? ingen vet) och det ska vi nog vara tacksamma för allesammmans för det hade blivit en synnerligen obehaglig läsning, tror jag. Eller såhär: M var här, och åkte hem och grät för hon tyckte det var så jobbigt att se hur desperat jag var.
Bebisen fick tusen graders feber och var sjuk i någr adagar, sen efter det fick hon nåt som gjorde att hon icke skulle ligga ner och sova. Ingen vet om det gått över nu, men inatt har jag iallafall fått sova sammanlagt säkert sex, sju timmar. Till skillnad från några innan då jag sammanlagt sovit kanske två timmar. Samman. Lagt. Och de timmarna jag inte sov fick jag stå upp och gunga. Eller stå upp och vagna.
Nog pratat om det, nu vet jag att jag behöver be om avlastning innan jag blir så knäckt att jag ringer min mamma och säger att hon måste måste komma för jag är rädd att något ska hända annars. Så. Sömn är min bästis.

Iallafall, smardedgrejen. Sen idag då på morgonen så är jag en sån jevvla hurtbulle, vi ska alltid gå till dagis. Det gjorde vi och sen brukar jag gå en sväng till så bebisen får sova och sånt. Skillnaden var att idag var jag rätt pigg och hade bra musik och dessutom har jag tappat kontrollen över min tillvaro fullständigt så då fesstår ni. Var jag ute och gick i kanske två timmar. Med bara två frukostmackor i magen och med sömnlösa nätter i benen.
När jag insåg att jag njöt av hungerkänslorna fick jag ställa mig blickstilla och tänka noga på hur jag mådde då sist, och sen gick jag hem och nu äter jag fläskpannkaka med massvis av fett och dricker saft till.
Så jävla lätt är det, att lura sig själv. Så jävla lätt.


Dagens mest bisarra kaffeträff:

Jag och M satt vid köksbordet och drack kaffe och pratade om folk som liksom lever på sitt sjukdomstillstånd (eller snarare om folk som inte gör det). Plötsligt vänder sig lilla A om och liksom sväljer till. Och då upptäcker vi att det fattas ett litet huvud bland magneterna. Och så var det med den fikan.

Idiotkatten


så som jag oftast ser henne. Inget konstigt, man kan tycka att den är knäpp i huvet om alla dagar går ut på att släppa in och ut och in och ut och in och ut kattfan.

Vederkvickt

är ett ord jag använder alldeles för sällan. Ändå är det ett så bra ord, alltså man fattar ju precis vad jag menar när jag säger att jag nu är vederkvickt efter sov, en lång dusch, eeze och nu kaffe.
I duschen funderade jag lite på min prioriteringsordning nu när jag har barnvakt och allt. Detta har jag gjort: skrivit på facebook att jag är barnledig, ätit (mackor natürlich), sovit, duschat och rakat hela benen läääänge, kaffe, surf. På städfrontet intet nytt, minus då att jag faktiskt hällde wc-anka i toan däruppe och en skvätt klorin i avloppet också. Jag tycker själv att jag är lika vuxen som alla andra 32-åringar. Sådeså.

Hur man vet att man behöver sömn:

man börjar gråta när man byter blöja eftersom det är så många dagar kvar tills avlösningen kommer hem.
Nejmen allvar alltså, det är okej at vara själv men den här helgen har inte liknat något annat. Inatt steg vi upp 4, och då hade jag innan dess ammat kanske fyra gånger.
Innan tittade vi på road wars, eller vi - jag, och då var det en polis som tazeade en kvinna typ sjuttiotusen ggr och då fick jag ångest på riktigt för jag tyckte jag kunde känna hur rädd hon var. Alltså, några timmars sömn sen är nog allt bra igen. Herregud, det får jag verkligen hoppas för det vore dumt att liksom bryta ihop bara för att bebisen haft feber i ett par dagar.

Gråtuppräkning:

Först var det nåt jag läste någonstans som jag grät lite till, i förmiddags. Sen grät jag en skvätt när lisa hade en miljon graders feber och vägrade äta. Då grät jag för det är jobbigt att ha en bebis som trotsar alla förväntningar. Sen var det dödlig fångst, då var det en kille som sprallade i vattnet och blev räddad och grät (alltid när män gråter vill jag sympatigråta, helt sjukihuvet är jag). Sen var det för lisa igen, för det var jobbigt att inte få sitta ner mer än sex minuter sammanlagt på hela kvällen. Jahopp, se där. Mina tv-vanor är sådana, att min mamma borde komma hit och säga att mina ögon kommer bli fyrkantiga.

Bebisen pratar i sömnen

och det är rätt gulligt. Sen har hon feber igen, not so gulligt.
Jag har fått migge av att vara up and about, inte heller så jävla cute eller så.

Nu är det bra med den här klara-sig-själv-prylen, nu vill jag bli avlöst exakt NU och få sova ostört i iallafall en timme och jag vill kunna bajsa utan att behöva lyssna efter om bebisen vaknar och så vill jag kunna bädda sängen utan att behöva göra detpå 6 sekunder blankt eftersom bebisen kräver att bli buren eller typ.
T bara: Jamen när jag kommer hem kan jag väl få sova ut en dag? och ja, självklart ska han det men just nu är jag såhär att jag hellre skulle jobba med att bära big ass rör och sån skit mellan 07 och 19 än att ha jour dygnet runt.
Men jag är smartare än mitt känsloliv, så känslorna bara Vaihelv, ska DU sova din jävel?! och mitt Jag bara: Ja, älskling, klart du ska få sova.

Jag skulle för övrigt kunna dricka ungefär tre kannor kaffe hos någon annan. Men god sed och förträffligt moderskap kräver att man stannar hemma med febriga barn, och det är väl egentligen rätt okej.

Jag är bakfull så satans

vilket är underligt eftersom sist jag drack var kanske ptja.. två år sen (jag är sjukt dålig på att hålla reda på tid och sånt)? Nej ett år sen, på Jojos 25-årsfest. Eller? Ingen vet, vafan spelar det för roll.

Bebisen verkar frisk nu fast har kanske lite feber, ingen vet det heller. Själv har jag nog en migrän på intågande och det är då det blir jobbigt att inte ha T hemma, bortsett från att det är alltid är jobbigt då.
Hur osm helst, idag ska jag äta varm mat. Mat alltså, inte godis. Igår körde jag i en farlig fart in till stan med uppdraget att handla mat och mediciner och när jag kom till affären blev det helt blankt i huvudet. Så då köpte jag nässpray (DET minns jag alltid), alvedon för barn från 10 kilo (ingen vet varför, om jag kanske ville ha stolpiller till mig själv eller så?), mazariner, chokladbollar (sen regredierade jag och kallade det fö rnegerbollar - alltså vafan?!), Gott & Blandat syrligt, salta patroner, Vi Föräldrar. Inget konstigt att låna pengar av mamma och sen bara handla socker?

Nej jag är inte trött


utan ser jämt sådär liksom bedjande och rödögd ut. Såatteh.

Knullvalen

tyckte jag de sa på tv nyss. Det förstår man ju direkt att de aldrig skulle säga så på nickelodeon. Så då frågar man sig om T månne varit iväg för länge? Igen.

Sist jag var hos pappa

trodde han att jag hade min bröstpump med mig, Alltså, vad säger det egentligen om mig, att han trodde att jag skulle sitta där vid fikabordet och pumpa ut mjölk?

Det handlar om kontroll

mitt ätande. Eller ja, ickeätande och tränande då. Så när jag tappar kontrollen på allt annat drar jag direkt in på maten. För det får mig att känna mig duktig, att gå och lägga mig hungrig gör mig stolt.
Hur som helst, jag har fött barn och jag har bebiskilon kvar och lyssna. Lyssna. Nu: Det gör inget! Eller jo, jag vill ha smalare lår och plattare mage men i det stora hela så är jag ändå fin. Fin och stark och ganska sund och fan vilken konstig känsla: jag är liksom nöjd.

Detta gör mig glad:

* kaffe på morgonen (jag brukar sluta mina ögon och njuuhuhuhuuta av den första koppen, på allvar alltså)
* bebisjoller
* att apotekets grejer kan köpas på coop
* att det var galet skönt att gå långprommis idag, och att bebisen var helt medgörlig
* att jag ännu inte fått något utbrott på en i min närhet som faktiskt förtjänar ett utbrott - tvärtom har jag varit mkt trevlig (utbrott = farliga liksom va)

Detta gör mig irro schmirro:

* att kaffet kallnar så fort
* att jag är nezerilberoende och inte har råd att köpa nytt spray så nu är jag helt täppt i näsejävelen
* katten. Men sluta, var ute eller var inne, du KAN INTE vara ute och inne samtidigt idiotkatt.

Idag är det den 12, 8 dagar kvar till T kommer hem!