Filmvisning

är det här nu.
Fast jag pratar med T på msn (på söndag! Sate vad jag längtar) och med klarai och hennes H, så jag vet inte om filmen är bra. Jag vet inte ens vad den heter, bara att de spelar Eminem i den nu.

Imorgon ska det här gå ner i mitt liv:
Inget dagis för June
IKEA (skrivbord till Junisens rum)
Bokhandeln (Ajvideböcker i present till T)
Hempan (underkläder till mig, till söndag (den här gången helst utan kupa som är sju centimeter tjock tackskajagha))

Och så kommer leffe hem, klarais pap.
Och! Jag har barnvakt till fredag så jag kan gå på killebomfest äntligen.

Talk to me

och nu skulle det legat en film här, så man kunde vara glad och bara sätta igång den. Men jag fattar inte hur fan man gör, så klicka här och kolla in Stephen Lynch som mkt väl kan vara den roligaste (och snyggaste utom Pablo Fransisco då) jag sett. På ett tag.

Såhär gör jag: mår lite dåligt = går. Feelin pretty good = stannar hemma.
Nu går jag iallafall, fast jag mår bra också. Både och. Hade jag varit poet skulle jag sagt nåt om bitterljuvt, men jag tror jag skiter i det.

En RÅTTA!

Allvar, jag såg en äcklig jävla RÅTTA när jag var ute och gick. Jag gav upp ett tanttjut och skrämde iväg den, och när den sprungit förbi mig stampade jag med fötterna för att den skulle dö av att den blev jagad. Jag är en cepis, och jag skäms inte ens.

Nya later:

* jag somnar överallt
* jag lyssnar typ bara på dolly
* mitt ansikte VÄGRAR bli brunt
* soporna krälar inte till soprummet av sig själva
* jag tycks ha blivit allergisk mot att diska



jag saknar min lilla unge så jag dör


Jag + Calle = sant

För jo, även om han är knullsmurfen och har världens största garnityr, så hånglade vi inatt (vi låg ner, framför mammas tv av nån anledning (hon var inte hemma), och då gjorde det inget att han är 1,55 lång) och det var fint. Klarai hade tydligen en date med Alex Schulman (vad praktiskt!) och när J kom hem (för det var hans slash mammas hus) hade han hånglat upp Helen Mirren i brygga. Hon tog i hand, kramade mig och pratade utmärkt svenska.

Jag ska om en timme besiktiga T's bil och eftersom det här är en first timer för mig så är jag nervös. Dessutom lider jag av svår sömnbrist eftersom jag fick vakna halvfem imorse och kontrollera så att inte klaras date gick hem, med betoning på gick då. För då skulle jag skjutsa honom.
När man bor ihop får det dateas (dejtas? ingen vet) på oortodoxa sätt, och tja. Det var trevligt att vara femte hjulet.

Barbie girl

lyssnar jag på. Den kom ut 1997, vilket ju är 11 år sen. Då var jag vuxen. Då träffade jag J. För ELVA ÅR sen!
Åren går, yada schmada.

Iallafall var jag ihop med en kille från Ofm när Barbie Girl liksom peakade. Han hade ett finskt namn (såklart) och gick på anabola så han var lika stor som en 940, typ.
Det var en sjukt konstig jeppe som drack GHB hemma hos mig, gav mig sån där knarksvamp, och fick mig att stjäla rohypnol av en kompis. Och så var han så dålig på att ligga att jag tänkte att jag skulle döpa om mig til kajsa knulldocka för att se om han märkte det.
Jag vet inte var jag vill komma med det här. Skitisamma, nu ska jag byta om och sitta på ballisen en stund och vädra fötterna.

Mat, vin, kläder.

Allt konsumeras så innitahelvete. Av mig alltså. Igår åt jag för en mormonfamilj, idag har jag upptäckt att CSN haft vänligen att ge mig stålars, så då har jag köpt skor. Byxor. En klänning. En top. Vinglas. Mat (jag är numer scanningkund, fan vad stolt jag blir över mig själv, präktigt va? Visst? Visst?). Skor. Rosa skor!

Tillägg till matlistan:

1 bigass tallrik med gulaschsoppa
2 skivor lingongrova
2 skorpor
chips och dip

För övrigt anser jag

att det borde finnas alkolås på allt man kan kommunicera med: telefoner, msn och sånt.
Jag har bara skrivit gullesaker, men ändå. Vafan ändå.

Orimligt bakfull

är jag idag. Alltså såHÄR full var jag knappast så jag behöver ha skak nu, tusen år efter?

Iallafall var vi på sweas måndagsklubb igår och det var väl sådär. Det jag minns mest och rodnar om öronen över är att vi drogs upp på nån liten scen liksom vid dansgolvet. Jag var mkt obekväm och dansade såhär liksom lite tantstelt som om jag var både en sjuttioåring och tonåring i samma kropp.
Kvällen slutade bra, vi hittade en ny kompis som drack både treo och resorb (alltså, att hitta en treovän är liksom inget man gör varje dag va), jag fick jordgubbsfil och sen sova. Ända till nio typ.

Men idag då alltså, världens bakfylledag! Jag har hittills ätit detta:
2 äggmackor
en halv skorpa
1000 treo (fast det dricker man ju)
1 QP-meny med plusmeny
1 ost- och skinkpaj
4 kilo gräddkolabönor
1 litet choklad
1 annat litet choklad
1 saltlakritsstång
1 lakritspipa
1 kola (fast den spottade jag ut)
2 coca cola
1 päronmer

Det ser nu ut som om jag är gravid i fjärde månaden. Inget konstigt med det.
Nu är jag sugen på hallonkola.

Matkrig kommer vara mitt

bestående minne av midsommarfesten. I övrigt var det mkt trevligt, jag fattar inte varför jag inte firat midsommar med la famiglia innan?

Mitt bestående minne av midsommardagen lämpar sig inte för en blogg som min familj läser, men ja. Min midsommardag var antagligen en av de bästa i Sverige (minus revbenen vi åt, och möjligen att nagellacket flagade).

Och nu är jag hemma i Hbg och kör volvo med cd-spelare i och längtar till 1. jag får lön och 2. om två veckor när T kommer hit.

Jag har absolut inget att skriva, för övrigt.

Klänningen dådå:


Och så finns det lite svart tyll där nere på kjolen. Åååh i looove! Och ja, jag är medveten om att jag inte har några tudor. Skit i det nu, fokus på klänningen. Åååh, tjarlejk.

För övrigt no 2

berättade jag för T att jag trodde han skulle göra slut och inte vilja ha en instant familj och det verkar som om jag oroade mig i onödan. Eller alltså inte verkar - jag hade onödighetsångest tackskajagha.

Och så gick de igen

och de som kom pratade engelska och mannen lät exjävlaakt som dr phil. Fast han sa inga plattityder.

För övrigt har klänningen jag ska ha på mmians bröllop kommit och den är att dö för. Jag menar allvar, den är så fin så jag helt ohämmat fick ta hoppsa-steg ut till T och bara Ähmäh KOLLA vad SNYGG jag är!
Och idag på prommisen tänkte jag endast och enbart på skor, clutchväskor, frisyrer och när nääär jag ska få använda klänningen innan augusti. Den är värd minst en middag på restaurang. Minst!

Jag "jobbar"

och det är ju sådär. Alltså, det är ett helt okej jobb faktiskt (jag gnäller alltid på mina jobb, det är en naturlag eller nej vad heter det, drift?) men när det är helt molnigt kan det dra. Åh vad tråkigt det är när allt är uppfyllt, butiken avsopad och ingeningen kommer in.

Nu kom det nån baffördet.

All is good:

morgonprommis, kaffe på ballisen, T sover i min säng. Årstiderna har lämnat en låda med frukt och klarai var vaken när jag kom hem.

T dådå: vi träffades på nätet, msn-hånglade i två eller tre veckor, träffades i riktigheten och blev kära. Han bor i Småland och det är ju en bit härifrån, men vafan. Det ordnar sig.
Och ja, han har träffat fisajune, och jag var så nervös att jag höll på att dö. Men hon bara jaha hajdu hajdu och sen var det liksom som vanligt med bajsprat och hittepå-historier och godistjat i affären.

Fast ja, nu har jag såklart ångest för att han ska säga att nej fy fan, jag ska ha en egen familj och ingen snoris på köpet. Fast det är klart, skulle han göra slut med mig för att jag har världens bästa unge så är det ju knappast min förlust. Såatteh.

Vadumt det blev

när T körde hit och han höll på att köra ihjäl sig nästan. Eller, han säger att det inte var nån fara, men jag vet nog.
Vid sex eller så ringde han och sa att: Honey, vill du jag ska komma så får du hämta mig i Växjö, för jag har skrotat hojen.

Alltså trafikolyckor är nog mitt värsta, mitt allra värsta. Folk borde för fan bara få lov att promenera eller åka såna där små golfbilar, för då skulle de inte slå sig så mycket när de kör av vägen.
Fast han mår bra och slog sig inte och det är ju en bra sak, tackskahanha.


Is your dick

as big as your ego? Jag och klarai kan ibland bli plågsamt pinsamma när vi druckit vin (och öl och päronsprit), så då skickade vi mms till han arslet som ska ingå i polismakten. Såhär såg det ut:


Och när vi inte fick nåt svar fick vi ju anta att så inte var fallet. Det är synd, förstås.

Kvinnan som talar med grisar

för det är jag, det. Nåt har hänt, när jag ser djur på tv utbrister jag oroväckande ofta att: Åh vad söööt.
Idag på lunchen hade jag såklart ingen mat så jag gick en sväng på jobbet istället. Och pratade med kossorna. Hästarna. Fåglarna (fast jag svor åt dem, jag vet inte om det räknas?). Och grisarna.


Jag kallar henne Greta. Jag tror det är en hon iallafall, så jävla noga tittade jag inte.

Jomensåatteh, jag gick

till jobbet dådå och då ut ur det blå (grå då) kom världens sommarregnskur. Vabra det kändes, verkligen. Jättebra, jomen jag menar det. Lite regn har inte dödat nån och blablabla.

Såhär bra blev det:


Detta ska hända idag:

Jag ska diska.
Jag ska städa.
Jag ska framförjävlaallt vädra.
Men först ska jag jobba.
Nej först ska jag bada menar jag.


Och jag ska gå till jobbet, lyssna att jag inte gått på typ en vecka.


Jag är fan kär

i treo. Och panodil. Och resorb = min migräncocktail.

Nyss var det en snubbe inne i affären och flirtade upp mig i brygga. Lyssna: jag har knappt kammat mig idag, ögonen är så svullna att man kan tro att jag nyss vaknat och jag har en hallonröd hello kitty-tröja på mig och han körde hela grejen från att öga mig till att vifta på ögonbrynen och sänka rösten. Intressant.

Migränmorgon

blev det, inte så bra.

Vad som däremot var bra var att jag hälsade på på min praktikplats och lyssna - det är EXAKT det jag vill göra! Vuxenomsorg, missbruksbehandling och uppsökande verksamhet, massvis av utredningar och jag ska få hålla mina egna samtal. Det finns flera olika boenden och det är helt blandat: de med enbart missbruk, de med dubbeldiagnos, de med enbart psykiska sjukdomar.
Jag längtar ihjäl mig! Ja, och så är jag lite rädd också förstås, men det är jag ju nästan jämt så skitisamma.

Åter till migränen: jag kom till jobbet en halvtimme för tidigt eftersom jag fick köra till apoteket och köpa resorb och treo och fan och hans moster, och väl här satt jag och pratade lite med min kollega. Och då. Fick jag henne att börja gråta. Amäh vafan ÄR det här? Jag ska sluta vara så nyfiken, alternativt gå en kurs i hur man läser av folks kroppsspråk INNAN de blir ledsna.

Det var som fan

vad hungrig jag blev. Amäh jag orkar faktiskt inte göra mat.

Jag får helt enkelt köra hem och äta jordgubbsfil. Jordgubbsfil måste vara det godaste som finns att äta (dricka?). Det och tvåkronorsnudlar.
Inte samtidigt, believe you me.

Jag är i huset

eller hyset, som man säger i Hbg. J är inte hemma, han är snart på väg till Schweiz (?) för att titta på nån slags bollekar. Iallafall är jag här och tvättar. Snart ska jag köpa en tvättmaskin, vad enkelt allt ska bli då.

Sen har jag fått lungcancer eller nåt, jag hostar ihjäl mig snart. Helt så fesen hosta är det också, bara helt torr luft som ska upp bara.

Och så är T på Gotland och gör sånt som man kanske gör om man är på mc-träff. Jag vet egentligen inte, jag har bara varit på high chaparall på midsommar och där attenderat nån slags motorcykelsoaré och det påminde väl kanske en del om det han ringt och berättat om (fast ja, på den jag och tinajes var så var det mer så att det fanns liksom skinnvästar, och en hel del testosteron. På gotland verkar det flöda över av testosteron, men inte av skinnvästar tacksomfanfördetlilla).
 

Rödvinsbakis

är kanske inte mitt bästa. Fast det är inte så farligt och det var ju lätt värt det.

Vi slöt upp med han polisstudenten som jag hemskt gärna velat ligga med innan, och ja. Låt mig bara frankt konstatera att polismakten är ett arsle rikare när han är färdig. Grattis till rikspolisstyrelsen eller vilka det är jag borde gratta.

Cilanpilan, teologistudent

tydligen. Jamen, jag fick ju registrera mig iallafall idag, så då fick jag göra det.
På kurshemsidan fanns två föreläsningar av nån galant dam som lät som om hon läste upp en porrnovell. Alldeles så beslöjad var rösten och hon malde på om queer och vad det är för nånting, om Sylvia Plath och vad hon sa och om varför man inte översätter ordet quuer. Tyvärr minns jag ingenting av vad hon sa eftersom jag bara kunde tänka på att det lät som om hon när som helst skulle brista ut i åh! åh! åh! ja! ja! och så vidare.

På jobbet idag, där jag är nu, kom det in tre kvinnor innan och jag bara Haj är ni från Hällevik? De bara Eh nej, Olofström. Jag: Men så pratar ni ju inte där.
Alltså, jo uppenbarligen. Jag bara, helt hänsynslöst babblade på om att jag vet den och den från Olofström och där har jag haft en kille och jag flyttade hit för åttanio år sen och jaaa jag trivs jättebra och vad gör ni här och visst är det fint och helsingborg är så vackert.
jaja, inget konstigt med det. Det är socialt och bra, just det. Och nästan alla mina kunder som köper Emser vet nu att June äääälskar det.

Jag skulle ju plugga

i sommar. Så skulle jag registrera mig igår natt, precis exakt i sista sekund. Och då gick det inte att göra det. Så jag ska inte alls plugga queer i bibeln och sociologi.
Och alltså, det gör inget känner jag. Skiter väl jag i, jag har bara lust att  glida omkring hela sommaren och dricka rödvin (finns det nån som på riktigt och på allvar gillar rosé? Jag har mkt svårt att tro på det) och jobba lite och sitta på ballisen med klarai.
Detta vill jag göra:
* åka till Öland och bo på Mårtagården (med T)
* hyra stuga himmaviden (med fisajune)
* gå på killebomfest hemma hos S och D för dit kommer ALLA. Alltså ALLA, A.L.L.A. Utom jag då i hundra år i rad, inte ens den gången de hade festen för min skull kunde jag komma. I år det jag som ska vara där så mycket så jag är där flera gånger. Eller ja. Typ så.
* köpa tusen par skor och en miljon klänningar och använda dem också.
Plus lite till, som typ köpa en tvättmaskin, bada i havet och inte få kallsupar, plötsligt få sms:a gratis, träffa alla mina vänner och la famiglia helt ofta, lösa det här med Junes kalas på ett smidigt sätt, slippa hitta fästingar på June igen. Sånt.


Sammanfattningsvis

kan man säga såhär: jag mår lite för bra för att blogga.
Tinajes ringde och frågade hur jag mår, och när jag svarade bra sa hon: Ja, du skriver inte och det finns hjärtan på msn, så DET har jag ju iofs fattat.

Och hemma då, jag har kört hem två gånger inom loppet av en och samma vecka (nej förresten, inte samma vecka men iallafall: i fredags och igår då): jag visar bilder på T och fnittrar och snubblar och stod i köket och satte in disk i diskmaskinen (hallå, det har tammejfan ALDRIG hänt innan). Och visade bilder jag hade i mobilen, pappa bara: Ja, han var väl fin?

Igår ringde han (inte pappa utan T) och vi utbytte komplimanger. Jag sa: Jag skulle till och med kunna sova i tält med dig. Och han sa: Med dig skulle jag kunna prata i telefon i en timme.

Det här med mens

alltså, jag bryr mig inte ett dugg. Och jag tycker inte det är äckligt och inte särskilt jobbigt. Men allt jävla känsloskit, jag dööör. Åh, det är så jobbigt! Jag blir helt som ett jävla blockmongo och bara nu sa hon så vad menar hon då egentligen, varför säger han så jaså jag tycker han tittar konstigt på mig åh fy fan vad den där gubben kör illa nu jävlar ska nån få en smäll här inne på willys.
Det är så jobbigt att vara sinnesjuk!

Lyssna att ångesten

de är tammejfan borta!
Jag har haft ont i magen för att jag är glad och kär (nu så, nu är jag in the outspoken på allvar) och har haft världens ångets för J och lilla Junisen.
Men som vännen A sa: Det får du komma över. Och det är ju ett väldigt bra råd, för det ÄR ju bara att komma över, inte ska jag må dåligt för att jag mår bra?

Så nu gör jag det: ger mig hän och mår bra.

För övrigt är det studenter på stan och boy oboy vad gammal man är om man rörs till tårar av varenda vit klänning, mössa och champagneglas. Jag blev för fan till och med rörd när jag såg en gammal farbror på en traktor, för han skulle köra studenter på flaket och då skulle de vara lyckliga som fan.

Nu kaffe, benrakning och sen Väla för presentletning. För systerdotter A tar studenten på måndag.

Räkningar betalade

och jordgubbsfil i kylen. Bra telefonsamtal som väcker mig ur soffsömn och gör mig varm och glad i magen.

Bra skit som satan.

Oskarshamn

är ju annars en trevlig liten stad. Eller ja, vafan vet jag. Jag gick en runda och sen var jag inomhus med synnerligen trevligt sällskap. Det har varit ett par jävligt fina dagar. Jävligt fina, det där ska läsas med emfas.
Och. Jag har åkt motorcykel! Helt utan att vara rädd (jaja, lite rädd var jag såklart men inte jätte). Och så har jag ätit nästan en hel pizza och så har jag sett en film och blivit bö!-är-du-rädd-skrämd när det var spännande. Och så tusen cola och lite godis och när han somnade så fick jag ligga och titta på honom och fantisera ihop en hel framtid, komplett med hundar och en jävligt stor gräsmatta, en barfotajune med nykammat hår och liksom miljoner skratt. Håhåjaja.

Jag ska fan skratta hela livet, det är min främsta ambition.

Om en timme

kör jag till Oskarshamn. Inget konstigt med det, det är alldeels normalt att vara framme typ mitt i natten när man ska hälsa på. Jodå.

Jag vill så gärna blogga om saker som irriterar mig som handlar om arbete osv, men plötsligt är jag feg och vågar inte. Jag säger bara såhär: glöm att du ska sätta dig på mig, lilla tantalura. Glöm. Det.

Annars är jag mätt som satan, uttråkad så det inte är kloookt och så nmåste jag tanka och skit, typ köpa sånt tjofräs man tvättar fönst

Detta då:

Ont i en tå har jag.
Klara har halsfluss.
Jag har jobbat, en halvtimme kvar nu (10-19 jobbar jag. TIE - NITTON!).
Jag är sjukt sömnig.

RSS 2.0