Amäh gå och lägg mig!

Neeej jag ska inte sova, jag ska sitta här med världens bajshuvudvärk och glo på teven som om den hade såna snurriga kaaögon som kunde hypnotisera mig. Och i princip är det ju så, det är plastik-teve nu och fy fan alltså jag spyr! De bryter näsben, pressar in icakassar genom minismå bröstvårtor, skrapar brosk, fyller i celluliter.. allt filmat helt nära inpå.
Jag har dessutom förvandlats till en gris. Jag går och lägger mig utan att borsta tänderna och vaknade med smink överallt i hela snudan men mest i ögonen och sen pussade jag Lisa på exakt det stället jag nyss torkat bort feberkräks. Vaäckligt, är jag singel eller?
Med tanke på min middag (quesadillas med skinka och tomat och basilika, TVÅ stycken!) kunde man tro det. Men så är det inte faktissst.
Och så är mina händer svullna. Hejdå, det var deet hela. Nu ska jag lägga mig och drömma nån helt rubbad ångestfilm om uddevalla eller boots eller så. Film, dröm menar jag.

Det började imorse

med att Junefjune tappat en tand:


Den första! Hon var så glad att hon inte ens blev rädd och ingenting, sa J.

Sen blev Lisa galet sjuk efter att vi cyklat ner till stan och köpt svinfina skor till henne. Hon sov från halvelva till ett!


Och när hon vaknade fick hon äta exakt vad hon ville, det blev pips.

Och senare, när jag köpt ball men superdålig barn-barnvagn och ananas och bröd och what not, så målade vi naglarna. I en färg som heter pink cadillac. Den ser ut såhär:


och borde kanske byta namn. Till trailorpark pink. Eller nekkid pink.

Iallafall, det blev ju en himlans fin dag med mycket mycket gråt och lite kräk (obs, lisa inte jag, hon kräks av feber).

Lisa har utökat sin vokabulär

till: Nej, sluta! Släpp! Bumma!
Det är bra, man ska lära sig att säga nej innan man säger ja. Ju.


Hon är iaf mkt söt och särskilt när hon sover.


Igår hände det sig såhär,

att jag jobbade, hämtade Lisa och åkte och handlade med dagistrött Lisafisa som fick russin i affären fastän det finns de som säger det är snatteri. Sen åkte vi hem och bara hem hem hem hem sova sova sova vinga hurra.
Och då var dörren låst. Och då hade jag inga nycklar. Och alltså, när får man klinka en ruta? Ja i princip aldrig faktiskt. Kanske om det brinner, men det enda som brann här igår var väl isåfall säkringarna i huvet på mig.
Afyfan, det blev kaos och vid 21 kom hyresvärden och släppte in oss och han var den trevligaste mänskan jag nånsin träffat, tror jag. Om han så hade spytt på mina skor efter han låst upp dörren hade jag ändå applåderat hans oerhörda charm.

Så nu är vi hemma, inne och jag älskar att vara hemma. Älskar!

Det är kobajs

på de randiga stövlarna, så de röda fick hänga med ut den här gången. I övrigt ser det väldigt varmt och skönt ut i solen, men det där är bara på lur. Det är ISKALLT. Jag vet det för jag har försökt flera gånger att avnjuta kaffe (med mjölk!) på trappan.


Och ja, det är en grå pippitröja.
Nån dag ska jag skaffa en kompis som kan ta bilder på mig, det vore helt ballt.

Märk hur vår skugga

märk Moooovitz mon frääääär, så sjöng jag och Thåström i bilen igår.

Tills jag upptäckte att June grät och grät och grät helt förtvivlad var den lilla ungen: det var den sorgligaste låten hon någonsin hört. Och då förstod hon ändå inte orden! sa hon - VAD kan en så hemsk låt handla om!? Jag sa döden ochh skyndade mig sen att säga att hon skulle Nöff Nöff, Benny, för då kommer det kännas bra inuti igen (alla vet att grisar äter ångest).
Så nu har jag lovat att aldrig i livet flera gånger spela den låten när June är med (helst inte alls faktiskt, den låten borde utrotas tycker June).


Vinga = välling

Är inte det det gulligaste ever? Lisa pratar jättemycket, det har jag glömt berätta. Med sin lilla heliumröst bubblar hon på japanska och däremellan säger hon mat, fot, banna (panna ja), vinga, dååis (dagis självklart) jamen typ tusen ord plus härmar allt jag säger (dåligt om jag säger könsord och så). Stora stora lilla miniunge.


Bästa jobbdagen nånsin:

jag fick klappa ett lamm!
I övrigt har det varit upp och ner och hit och dit och eftersom det här är min blogg får jag vara hur explicit jag vill, så då tänker jag berätta att jag sista biten från lammen och tillbaka till dit vi skulle fick jag gå bajsgången, fast reverserad. John Cleese hade varit avundsjuk på min sillywalk om man säger.
Sen lämnade jag över och rusade till dagis där det inte finns folk och där gick jag på toa. Alltså tänk Dum och dummare när han druckit tusen liter laxermedel. Till och med fotrörelserna. Så var det. Nej jag menar att så ÄR det.

Sådärjans. Dagens bajsinlägg.

Mkt spännande kväll;

jag har vadat i kräks hela dagen och har sedan imorse haft ont i magen. Och nu slog jag till på en kebabsallad (fast med gyros men visst). Nu lutar jag mig tillbaka här och väntar på en ev reaktion. Hohoho.

Hur jag mäter fönster:


Och ja, snöret ska få hänga med till affären. Hur ska jag annars få det rätt?

Så, zombiesarna inatt

som hela tiden ville tränga in i mitt hus. Till och med mitt i natten, när jag vaknade och övertygade mig om att det var en dröm, till och med då grubblade jag på vad det betyder. Alltså att jag helt ofta drömmer om att främlingar vill invadera mitt hus och hem. Freud skulle ju ha ett och annat att säga om detta, det är jag säker på. Ett och annat som involverar nakenhet, kön och kött.

För övrigt har jag köpt kläder till barnen på Textillandet. Och helt hetsigt jagat i alla inredningsbutiker i stan efter en tandborstmugg. Jag behöver i sanning en hobby.

Alltså, vilket väder!

Det är sol, sol, sol!
Fast det är lite trist med, för Lisa har krupp och June är hos sin pappa och jag är supertrött efter att ha blivit väckt tusen gånger. Stackars Lisa med snornäsa, klifötter och let efter vinga (=välling).

Kanske borde jag sova nu. Fast åh, jag har ju gjort kaffe.
Och bara en liten not, som en reminder: det hjälper inte att cykla tusen mil om lillungen är hes och rosslig. En liten runda kan måhända vara av godo. En lång runda, not so much.

Vad är det för en dag?

För det är min 34-årsdag, hurra hurra hurra. Jamen födelsedagar är roliga och speciella och än har jag inte gråtit en enda gång, nästan världsrekord. Fast jag ska på dop och det är inte omöjligt att jag gråter då förstås.

Hur som helst, jag älskar att bo hemma, och det är kansk enåt jag tjatar om men liksom alla kommer på kalas och stannar så länge de vill och tyar och det är okej att bara komma inom eftersom vi kan ses igen, när som helst.
Och väskan som jag bloggade om. Den äger jag nu!

Jag behöver sova

såatteh. Gonatt.

Jag behöver äga

den här väskan:


Kolla vasnygg!

I övrigt är det jobb ikväll, nyinköpta skor, ny frippe. Och jag har köpt en present till en arbetkamrat för hon sa att hon tyckte en sak jag hade var så fint så då köpte jag sånt till henne och nu klarar jag inte av att ge henne det. Hon är iofs inte på jobbet på ett tag, men alltså jag känner mig som världens sajkostalker som köper presenter till nästan kompletta främlingar.
Och jag har gått en lång runda idag med en Lisa som nästan frös tarmarna ur kroppen och nu fryser jag nästan ihjäl precis som alltid efter jag motionerat. Eftersvettningar är liksom inte min melodi?

June kom hem

och var lite tonåring sådär. Fast mest av allt är hon nästan-sju-år och så känslig som en skör mingvas (kalle anka-uttryck). Åh vad hon gråter, förtvivlat! så fort jag säger minsta lilla. Jag säger; Men jag är inte arg! Jag har inte skällt, lilla hönan. och hon hulkar: JOOO alla hatar mig!
Igår hittade jag henne gråtandes på toaletten för att 1. glassbilen aldrig stannar här utanför och 2. Lisa inte ville kelas med henne.

Lilla lilla kottebarnet. Älskade lilla stora unge.

RSS 2.0