Inte efit.

Jag skriver från telefonen. Min dator gick sönder i tvätten (tvätten? Flytten fehelvete) så nu surfar jag på telefonen. Det går bra, men så mycket skrivande blir det ju nu inte. 
Så iallafall för att slippa babbla så satans tänkte jag att man kan ju göra en efit. 
Det gjorde jag inte, men några bilder tog jag. 
Kanske kan jag fixa det här via telefonen, det vore ju helt amaning (jag har här försökt skriv amazing och telefonen har gjort om set ordet till amzingazing, amazons, amning. Sate!). 
 
 Helvete vilken gigantisk bild! 
Den tof en kvart att ladda upp så skitisamma. 

Det kan bli såhär

att om kattungen inte slutar jama snart så ska jag använda mig av alla de kraftramsor min mamma har lärt mig. Jag ska: 1. randa röven på henne och 2. ge henne nåt att jama om och 3. hoppa i sjön.
Det var nåt med negerbarn också, men jag tror det är ungefär som dito bullar, man bara går inte ner för den vägen.

Och mammakatten! Åh vad jag blir förbannad när hon ska argsjunga hela jävla tiden. Skärp sig! säger jag hela tiden, men då tror hon jag vill ligga.

Det kan vara helt rimligt att anta att jag borde haft ett annat djur än katt. Jag borde nog haft en eller två pet shops. De verkar enkla. Och tysta.

Ja böl, böl

nu är ordningen återställd och jag har haft minst två präktiga migräner sen Erkan sperkan såg dagens ljus.
 
Idag gick jag morgonpromme och funderade på stort och smått och tänkte på detta, att jag skrivit nätdagbok sen jag var i mina tjugo. Va! Är jag klok eller? Synd att de flesta inte finns kvar (mjo kanske om nån tusenbegåvad mänska kan hitta dem på lunarstorm genom nån slags vafan heter det? Cash? Bash? Ingen vet. Mest troligt går det inte ändå så skitisamma), eller så är det tur eller lite av varje. 
Och så slutar jag blogga nu. Amen faktiskt, jag har för fan inget att säga. Hjärnan har bara skwee tvärnitat och slutat slå och jag vetifan det är liksom samma samma. Det är prat om hen och snippa och vem får ha en tofsajävelk och vem får inte och hur filt ÄR det att vara flickpojke och är man bög då och så slänger folk ut uteliggare i minus tjugo och people people gör INTE det och räkningar ska betalas och vi borde tjöpa en ny bil och är shopping en hobby verkligen ja du ser. En jävla loop av pratpratprat.
 
Såhär blev det med en bebis: jag kan fan inte amma, det gör svinont. Jag trodde det skulle bli genusfest ål najt lång hära va när lille gossebarnet kom till världen, och blev förvånad över att han kan vara vad som helst och ingen jävel här hemma bryr sig, det är en bebis och bebis behöver ikläs mjuk och varmt och gulle punkt. Och det är ju det som ÄR genus. Det också.
 
Iallafall. Nu ska jag sova och klockan är halvtolv IGEN! Varje morgon lovar jag mig att gå och lägga mig när barnen somnat. Jag LOVAR
 liksom dyrt och heligt. Gör jag det? Tja, om tolkar "när barnen går och lägger" som att de ju faktiskt har lagt sig, men det var ju typ tusen hundra år sen. Då gör jag ju det.
Jomensatteh.

RSS 2.0