Ashtanga yoga alltså.

Har precis stått på nacken, det hette nåt rent oerhört avancerat. Det som hände var att jag nu kommer ha ett blåmärke både på ut- och insidan i nacken och plus jag fick klaustrofobi. Det är faktiskt inte alla förunnat av att få klaustrofobi av att vara hopakorvad i sig själv (men knäna vid öronen? "Krama om öronen med knäna!" eeeh), men jag kan!
På samma ämn kan jag berätta att jag även kände lite angst när jag och Lisa var på tennisplanen utanför: hon stängde dörren och jag tänkte att: Nej! Tänk om den blir låst nu!

Iallafall. Ashtanga då. Det jag var sämst på var att knipa med hulabandulan HELA TIDEN i en halvtimme.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0