billiga skor. Crockerjeans och folköl, burköl, folknissar, Counting my cattles med DAD och Ace of Spades med Motörhead i sänkta volvosar med svarttonade rutor. Och keps på alla snygga killar, keps och ett fräckt flin istället för leenden och snus och cigg och hamburgare (aldrig jag) och raggargrogg ibland och så basen på full patte i bilen och så körde vi runt, runt runt i stan och stod vid Lasses och hängde.
Och jag var kanske 16 eller 17, det känns som om hela min tonår hände där. Vid 16, 17.

Och det underliga är, att den jag var då: lite osäker och nära till skrattet och iakttagande (kanske är jag släkt med titt-ulrik har jag tänkt ibland), den är jag ju nu också. Och säger hej till ungefär samma människor och lyssnar på litegrann samma musik och flinar glatt åt småkillar i pippigula volvos med tonade rutor och en helt vansinnig bas.
Fast nog ler vi lite mer nu. Iallafall jag.