Inatt tappade Britta

svansen. I en dröm alltså, jag klappade henne och så bara nämen vafan, vad är det här? Och så hade hon ett litet sår där svansen suttit och jag bara med T kolla här, vad ÄR det här och han bara Äh skitisamma, hon verkar ju inte ha ont. Vilket var sant, men jag bara De kanske kan sy fast den om jag hittar den? Och så letade jag och letade och letade och så grät jag lite och skällde på Britta och sa att Din svans som var så vacker, varför gjorde du såhär?
Jag hittade den inte, och sen vaknade jag.

Jag är antagligen färdig för vadderat rum och ungefär två vecko, med alla de här sajkodrömmarna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0