Hönsmossa.

Ja, okej. Efter att haft panik och hysteri och fått ringa in syster så hon fick ta bebisen en stund. Efter det blev jag på allvar mycket mycket ner sansad och sånt. Så nu när lisa skulle sova tänkte jag att javafan, hon får ju ligga i sin egen säng. Jaha. Nu kan jag inte sova. Potentiella dödsfaror i ett sovrum: hennes eget täcke, hennes snutte, nappen, katten, hennes kudde, hon kan bara plopp sluta andas, ingen vet, allt. Så nu måste jag ligga klarvaken på spänn så Jag kan rädda livet på henne sen när olyckan är framme. Inga konstigheter, jag är ändåså inte ett dugg trött. Jodå. Såatteh.

Kommentarer
Postat av: Therese

Hörde du om 3månaders bäbisen i Sundsvall som kvävdes av katten som la sig på bebisens ansikte när den låg ute i vagnen och sov? Fy satan så hemskt! Jag kan inte ens föreställa mej allt det där, men nog kan jag förstå att man vill skydda sin lilla från allt tänkbart.

2009-11-12 @ 11:42:52
Postat av: Salander

Tänk om jag hade haft en sån här blogg att läsa när jag var hemma och min äldste var en lillbäbis. Vad befriande skönt att läsa ngt annat en snutteputtiga föräldrarmagasin. Då tyckte jag livet med bäbis var helt hemskt och pestigt ibland. Jag var också ensam massor och drömde om att kasta ut bäbisen genom fönstret.

Jag behöver inte säga till dig att det går över och allt det där. Det vet du ju redan.

2009-11-12 @ 12:03:14
Postat av: cilan

Jamen det var ju efter att ha läst om den där katten jag började noja, jag trodde det var en skröna eller en sån där föräldrarskrämmagrej. Kattfanar.

Och Salander ja. Det går över och jäävlar vad jag längtar tills det har gått över-. ;)

2009-11-12 @ 13:08:23
URL: http://cilanpilan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0