Jag har varit på spa ju!

Jodåserru, mitt i brinnande finanskris slår jag på stort och unnar mig pedikyr. Eller ja, mamma unnade mig pedikyr i julklapp: Eller ett presentkort då vafan.

Jag kom dit och först och främst fick jag min första: men-herregud-ska-du-föda-här-och-nu-kommentar. Mycket stolt blev jag, och sen fick jag ta av mig skorna och vagga efter den mkt smala och blonda spamänniskan som fått det obehagliga jobbet att fila mina hälar.
Jag fick välja mellan att slå mig ner i en sån där hängstol man har stranden, som vanliga människor sitter i och en sån där regissörsstol som ju alla vet bara finns för att de är lite snygga. Jag valde hängstolen mot allt förnuft, och vältrade ner mig i den och doppade fötterna i fotbadet som blonda spamänskan ställt fram. Hon sa: Är det bra eller är det för kallt? och jag log och skakade på huvudet fastän vattnet var så varmt att det fräste när jag stoppade ner fötterna.
Sen hämtade hon tidningar och sen kanske hon frågade om jag ville ha te, jag vet inte. Hon kom tillbaka med en kopp iallafall som doftade liksom potpurri och jag trodde att det nog kanske var te, men sen när jag drack av det smakade det helt funky och då uppräckte jag att det flöt liksom gräs och små pinnar i det så kanske var det egentligen nåt man skulle ösa i fotbadet eller tvätta fingrarna i, jag vet inte.
Iallafall, tidningarna: efter att ha valt länge och väl vrakade jag de där magasinen där alla väger nitton kilo och har väskor som kostar 49 000 och fastän de bara är typ nio år gamla är de framgångsrika bloggare, jetsettare, känner hela nu jåaks It-människor. Och pratar om saker som It-människor. Den tidningen ratade jag, och bläddrade i Mat & Vänner. Mat & Vänner, ett magasin som riktar sg till.. pompösa fyrtiofemåringar med en smula för mycket pengar. Det fanns bilder på mat, det fanns bilder på saker man kunde köpa, det fanns bilder på glada kulturvetartanter - men inga reportage! Inte ett recept hittade jag, och jag letade som satan.

Sen kom blonda spatjejen tillbaka, satte sig på knä och torkade mina fötter. Med en handduk och lite småprat torkade hon mycket noga, alla tårna, mellan tårna och allting. Jag kunde bara tänka på Jesus och hans gäng (men sluta, de tvättade varandras fötter, håll inte på) och på att jag hoppades att hon hade jävligt bra lön.
Det kanske hon har, för hon var väldigt glad när hon skulle börja fila och sånt och hon till och med berömde mina fötters skick så jag blev helt stolt (tills jag tittade ner på magen och upptäckte en stor vit fläck mitt på magen, kanske var det glass eller så?) och sen började hon fila och då försökte mina fötter hela tiden sparka ihjäl henne så jag fick be om ursäkt å deras vägnar. Jag sa: mina fötter hatar tydligen dig, men inte jag så om du får en spark i ansiktet vill inte jag hållas ansvarig men hon bara skrattade och berättade om sin man och sina barn och sin utbildning och att hennes var med gedigen än andras för hon had elärt sig använda skalpell och vad det nu var.

Och sen var det klart och jag fick vagga typ snabbfotad pingvin efter henne ut i receptionen, avböja att köpa kylbalsam till benen för typ tusen spänn och sen snubbla ut i min risiga 745 med en stor vit fläck på magen, alldeles för stor och pösig och avgjort inte classy väska men med alldeles glada fötter och iskalla ben.

Kommentarer
Postat av: Helena

Hej !



Du,oroa dig inte för din uppsats. Om du skriver lika roligt som här så kommer du garanterat att få godkänt. Opponenterna kommer att gråta av skratt, tårarna kommer att droppa ner i uppsatsen så de inte kan läsa mer och sen får de kramp i magen av allt skrattande och sen ger de upp och så är du gogkänd. Bra va!

2009-05-14 @ 22:05:30
Postat av: Anna m V & E

jag döööör, jag dööör!! Du är så rolig du - du skulle ha skrivit den där uppsatsen själv!! Skönt med fotvård - det var du väl värd!

2009-05-14 @ 22:43:57
Postat av: Chili Pettsson

Men det låter ju bara hur bra som helst. DE där kalla benen var ju som toppen på isberget :P Eller vad man nu skall säga!

2009-05-15 @ 11:33:10
URL: http://chilipettsson.blogspot.com
Postat av: c

Man får inte vara rolig i en uppsats ju. Bara torr och saklig och försöke rman vara rolig får man igen det sen på opponeringen (believe you me, jag har försökt ;)).



Kalla ben var snasigt, fast den här krämen var så här att den började kyla, sen blev den kall sen jävla blev benen så kalla att jag tänkte att om jag råkar slå i dem ånstans kommer de splittras som glas. ;)

2009-05-16 @ 08:41:09
URL: http://cilanpilan.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0