Jo, jag har (hade, ska jag nog säga) ett par träningsbrallor som var sjukt tajta i midjan, till och med när jag var smal som en nioåring var de svintajta. Så häromdagen fick jag en snilleblixt: Jag tar ur resåren förijävelen, så HAR jag ju ett par gravidträningsbrallor (för det går inte att hitta. Det finns inte. Nej.). Så då gjorde jag det och det verkade svinbra och jag har skrockat och klappat mig själv på axeln och tänkt att jag ju är ett jävla geni.

Och så idag på spinningen skulle brallorna invigas. Jag tyckte att de verkade oroväckande sladdriga i midjan, men tänkte att ääh, det blir bara bra för det blir såhär bekvämt och sånt och inget som sitter åt och det är goa tider och skitidet.
Jodåsåatteh, när jag sen stod i trean och arslet skumpade som bäst gleeeeed brallorna ner. Inte hela vägen förvisso, men tillräckligt för att de som spinnade i samma lokal som jag skulle bli bländade av mitt oerhört vita svennebananarsle.

Tackskajagha. Tacksjagha som helvete för den finfina idén. Den borde jag ju sälja til nån.