Varannan dag
är en riktigt bra dag. Eller vänta, dagarna är egentligen rätt sköna - det är nog kvällarna som ä rlite varannan. På måndag åker T och jobbar och harregud vad nervös jag är. För på måndag är det även Junevecka och jag fasar, nej jag FASAR för att det ska bi skriklisa runt sju - hur fan gör jag då? Jag tycker redan synd om June, fast vi ordnar det ju. Vi får väl bädda ner oss och hoppas på att bebisen kan vara tyst under sagan. Eller så.
Det löser sig. Det löser sig. Det löser sig. Det gör det!
Det löser sig. Det löser sig. Det löser sig. Det gör det!
Kommentarer
Postat av: Anonym
Ja, det gör det. Det löser sig. Man får ta det som det kommer och det kommer alltid en dag när man kan skratta åt det som inte var så mycket att skratta åt när det begav sig.
Postat av: cilia
Ja, det är det som är det fina med lite så, prövningar. De blir roliga efteråt. Ge mig nån månad till så fnissar jag nog redan åt det.
Trackback
