Okej, dagens magbild.

Eller morgonens outfit, om man hellre vill det: sladdriga gravidbyxor, pyjamastisha som slutar under brösten (mkt praktiskt vid amning), bebis över axeln. Sömnsvullet huve och håret i tofs.
Dessutom luktar jag hund, för jag svettas kopiösa mängder. Alltså, jag svettas så mycket att jag, när jag reste mig från soffan innan, halkade på golvet i min egen fotsvett! Vafan, det är nästan så jag är stolt över min ymniga svettning, den är liksom helt exceptionell.

Nå, magbildsförklaring: i min ankomstgrupp pratade vi om att lägga ut efter-bilder också, för man ska vara stolt även då. Som man kan se på min min är jag ev inte riktigt sådär lysande glad över den här kroppen som jag var över den som Lisa låg inuti. Men skitidet faktiskt.

Ja, eller hur är det skitidetfaktist. För man har fött barn, och barnet är helt underbart, skit samma om man har några kilos hull för mycket, man har för bövelen fött barn! Finns det något bättre här i livet?

Plus att det fascinerar mig att jag ser ut som mamma gjorde när jag var liten. Faktiskt, jag tycker det är coolt - och min mamma var ju alltid fin så. :)

Den ser ut att dra ihop sig bra, den ser liksom "jämn" ut. Min är bara en stor degklump nedanför revbenen. >_<

Ja det gör den väl. Jag längtar tills det finns muskler i den igen. :)

Jaaaaaa :D



Tror du och jag fortfarande är ensamma om att lägga ut efterbilder. Vi är iaf supervackra med våra degklumpar:D



Hurra för alla magar :D

Eftermagebilder är minst lika fina som förebildsmagar och undertidenbildsmagar.

Ja om inte finare... för då har de ju härbärgerat något alldeles kolossalt underbart fint.



En fd. svåger sa till mig när jag var högdräktig... -Herregud... nästa gång jag ser dig hänger väl magen här nere!!... och så visade han i höjd mellan knäna på sig själv... snäll kille.



Söt liten unge du har fått... "Krattis" :)

Vi älskar dig alla hur du än ser ut, det är du som räknas inget annat

Joanna (vafint namn du har, jag har inte vetat det innan!) - vilken snäll svåger. Inte. Fast efter jag fått June var det flera jag känner som tyckte de var jätteroliga när de frågade mig om det fanns en kvar där inne. Och det hade kanske varit lite kul om det varit en vecka efter förlossningen - men efter flera månader, när det stod klart att jag bara var tjock? Hallå. :)



Och Stefan, tack. :)

Och Linda, ja var det inte fler som skulle kasta gördeln och visa upp sig i sin prakt?

Men vad är det för en liten docka du har på axeln? Junes? ;) På 5 månader har jag glömt - IGEN - att de är så där små när de är nya. :)

Det var en alldeles lysande idé! Schnyggo, and I mean it!