så vill inte jag det, för då måste jag vara lessen en hel vecka" Det pratade jag och Junisen om på väg ner från dagis till Tasty House. Jag berättade att min mormor var död men att jag aldrig träffat henne och att min morfar är död och då blev Junes ögon stora och hon sa med mörk och allvarlig röst att: Men då saknar du väl honom, stackars dig mamma.
Sen blev hon glad för hennes mormrar och morfrar lever ju och då är det ingen fara för då kan jag få låna dem.

Sen åt vi glass med M och lilla A och gick på stan och jag hade alldeles för lite kläder och blev så trött så jag fick skratta åt min egen spegelbild och nu är vi hemma och ska äta makarone roch korv fastän vi började med att grunda med smågodis.