och jag vetifan vad våren och ljuset gör med mig. Jag blir liksom helt tudelad; där en del mår svinbra och vill ut ut ut och sola och sopa gräsmattan och sånt man gör om våren. Plantera penséer eller vad det heter. Och den andra delen blir irriterad på solajäveln som bara lyser och lyser som nån annan byfåne. Och jag får huvudvärk och längtar efter mörker och att få vara inne utan dåligt samvete.
Iallafall, man ska inte gnälla för det är löjligt att gnälla över att det blir ljusare och att jag blir piggare.
Däremot kan jag tänka mig att gnälla lite över att jag har migrän.
Fast å andra sidan är jag glad, för idag är det vecka elva och då är det närmare halvtid än starttid. Alltså nu pratar jag graviditet dåva.


p.s. Även syns det. Det måste ju betyda att jag 1. hade väldigt platt mage innan och 2. har slutat suga in magen och 3. har tarmar som helt ohämmat bara FLÄÄÄÄ brer ut sig och tjockar upp sig så fort en spermie bara kan anas i tarmögonvrån. Så kan det vara. d.s.