En gång räcker.

Lisa har sett Madicken. En gång. Idag.
Så ikväll efter läggningen och pussnattsesimorgon ropade hon med panik i rösten: Mamma! Jag har snutte i näsan!
Och ja, det hade hon. Låååångt långt in i lille knappnäsan satt en ganska stor bit avbiten snuttefilt, hopakorvad och uppillad.

Och nu sover hon, utan snuttefilt i näsan, för den gick att snyta ut. Själv pelade jag upp en videkiss i näsan och den kom ut när lillebrorsan var tillräckligt gammal för tittutlekar (när vi lekte och jag skrattade så jag fnäste, då kom den ut videkissen. Och jag vill inte ens prata om hur den såg ut. Jo det vill jag men jag låter bli). Räkna på det, hur länge den satt där inne.

Och T är hemma och imorgon kommer Junisen och bebisen verkar ha lagt sig på tväre. Och jag har städat och kattlådan är nybytt. Ja, allt är i sin ordning, det är så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0