Helvete, satan, fan.

Så känns det inuti mig nu. Jag VILL springa som fan men min rygg gör så ont så det inte är klokt. Och jag mår illa och är finnig och håret är fult och jag känner mig helt uppfylld av en jävla massa gnäll (och jag vet att det är träningsrelaterat det här, för jag hinner inte under arbetstid och plus har exakt noll barnvakt efter arbetstid, så jag kan liksom inte utnyttja mitt träningskort heller) och jag tänker att JAG om nån ska ju verkligen inte gnälla utan bara le och vara helt tacksam mot livet och ödet eller iallafall mot min livmoder eller nåt. Och det är jag. Också.

Ja, jag ska självklart träna. Hemma. Men det är tammejfan inte samma sak alls det, eller såhär: jag längtar ut, jag vill andas frisk luft känna livet i mig när jag springer helt fort. Eller cyklar eller vafan man får göra med ryggont.

p.s. Alla måste läsa Niceville. d.s.

p.p.s. Jag behöver köpa skor. Från El Naturalista OCH från Ecco. Kan man ens ha så tantig skosmak fastän man inte ens är 40?

Kommentarer
Postat av: Maria

Jobbar du imorgon? Jag passar barn och du kan springa!

2012-04-11 @ 22:18:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0