Tusenmilaprommis

gick vi idag, lisan och jag. Det var så vackert väder och i skogen kvillrade fåglar och det doftade så gott så vi bara gick och gick och sen i Ynde började jag tänka att nejmen vafan nu är ju jag trött och borta vid statoil, trehundra meter hemifrån övervägde jag på allvar att ringa T så han fick hämta oss.

Det är sol och tvätten hänger ute och jag hänger också ut ute med en kopp kaffe och darriga anklar (jamen allvar, jag gick jääääävligt långt) och med ett par svettiga armhålor och solrynkor kring ögonen. Så ligger landet en eftermiddag i sveriges trädgård (åh prata inte trädgård, alla har blommor utom vi, vi har bara gräs och konstiga pinnar som sticker upp).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0