Nu vet jag varför Lisa skriker

om nätterna. Min andedräkt skulle kunna döda ett får på tre meters avstånd, så då kan man ju bara föreställa sig vad den gör med en bebis som ligger på två decimeters avstånd.
Förresten var det såhär ett tag nu på morgonen: jag var arg på June som grät (hon låter som en mistlur när hon gråter), samtidigt skrek Lisa i typ dödspanik eftersom hon legat själv i en minut gubevars och samtidigt stod Britta Katt på fönsterblecket och jaaaamade och jaaamade och jag var i upplösningstillstånd (morgnar är HELIGA, inget skrik eller gnäll då vafan) och stampade i golvet (jag gör det på allvar när jag blir irriterad och sånt, stampar i golvet) och sa saker som: Lisa, nu räcker det faktiskt, jag HAR ju lyft upp dig för fan.
Och nu, en halvtimme senare är tvättmaskinen igång, disken diskad, amningsteet uppdrucket och jag är sminkad och luktar rent. Fassinerande, som man kunde sagt om man sa fel.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0