stort misstag att mata dem med bröd. Alltså, jag och June skulle ta vårt gamla bröd och mata änderna innan viu skulle köpa korv till vår grillning. Vi stoppade bebisen i vagnen och la brödet på henne och sen gick vi. Vid slottet där fåglarna bor började jag känna mig en smula tveksam - det såg ut att vara en hel del änder p ålats. En hel del.
Och det var det: så fort de hörde första prasslet från brödpåsen tog det en nanosekund och så var vi omringade av säkert en miljon änder och såna där konstiga dinga fåglar som ser ut som den där rufsige ankan i kalle nka, han i grön blazer med munkfrippe, vahan nu heter. Såna iallafall, tusen såna, miljoner vanliga ankor och änder och alla, ALLA gapade och stod typ en centimeter från oss.
Ja och så ska man ju som förädler helst vara såhär cool och bara nämen det är ingen fara June, de är bara hungriga och ge dem nu brödet, de bits inte neejdå.

Det slutade med att gapade som en furie på June: Men SLÄNG brödet då, i VATTNET, locka ner dem i vattnet! samtidigt somjag viftade med brödpåsarna (dålig idé, de blev inte ett dugg rädda, bara döglada över att det kanske fanns mer bröd) och körde runt runt i cirklar med vagnen för den var de rädda. På allvar, jag körde så Lisa somnade. Jag körde över rumpan på en fågel och väste: Hähähä, skyll dig själv jävla motherloverfågel.

Sen grillade vi när vi kom hem. Det var mycket lugnare, minus att det där giftiga pappret som liksom tänder eld på kolet, det fastnade på korven och gav den en ganska pikant smak.

Note to self: inga fåglar for the love of god. Inga mer fåglar.