Om man inte fattat att tiden går

kan man bara göra som jag: flytta från stan i en sisådär tio år och så kom tillbaka och förfäras över hur janserade alla hus har blivit. Och hur många hus som plopp bara vuxit upp ur jorden.
För övrigt inser jag att jag tror att alla bor kvar där de bodde när jag flyttade från stan. Och ändå är det som att nåt säger mig att de som gift sig och fått barn, de bor nog inte kvar hos mamma längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0