Fast i soffan

är jag, med en bebis som sover så lätt så jag tror det får kallas slummer. Jag viskar åt henne att Så går det - vänj dig vid ljud lilla bebis. Men hon verkar inte alls ta mina råd till sig. Och det är väl som det ska, det är så det är ordnat med mammor och barn och råd och sådär.
Och jag och junisen tittar på americas got talent eller pratar egentligen mest om de på programmet, om jag är snäll och hur snällhet isåfall yttrar sig (nej mamma, du är inte snäll - pappa är snäll, han köper saker till mig och du gör bara det ibland).

Så nu har jag mutat henne. Det blir våfflor till lunch.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0