är liksom bäst. En lång stund pratade de om hur fin kulan är, att det bara satt sig på magen och inget fett nån annanstans och sådär. Jag gick därifrån och kände mig mkt mager och bräcklig och vacker som en lilja typ. En lilja med ölbuk då.
Sen handlade vi (visst fan, tulpanerna står på ballisen) och sen körde vi hem och då trillade jag köttbullar och lyssna nu: på hela kvällen var vi ovänner såhär många gånger: 0. Noll! Första dagen brukar vara BARA bråk annars.

Och innan idag, på jobbet fick jag höra historier som jag läst om i en bok och det jag fick veta var sånt här TOPPHEMLIGT typ (eller nu är det väl preskriberat (ja ni hör ju)) och bara en sån sak kan ju göra min dag. Sen köpte jag inga semlor och sen gick jag en helt lång runda och sen sparkade bebisen, tre kickar på höger sida och det här är kanske min bästa dag på typ tre, fyra veckor minst.


Javisst, bara kolla. Graciös som en lilja. Kudos till June som tog den väldigt fina bilden. Och ja, jag har kött i handen.


Sen tog June en bild på sig själv. Ja, hon blev synnerligen stolt över den där tungprylen hon gör där. Och det är ju fint, man ska vara nöjd.