Åh, fyfan fyfan.

Jag städade alltså ur kylen, diskade alla såna där plasthyllor som hänger på dörren (den eviga kylskåpsrengörarfrågan dök förstås upp: Varför i hela helvete gjuter de inte en helt slät hylla?), torkade av alla burkar som stått i vad det än är som runnit ner på glasskivan i botten av kylen och kastade en hel del mat som jag aldrig äter och inte minns att jag köpt.
Vem har till exempel köpt rödbetor? Inget minne av - kan det vara så att jag släpat med mig en jävla rödbetsburk från huset? Kan det det? Harregud. Den var dessutom öppnad.

Iallafall, skitisamma. Jag kastade och härjade och diskade och fan och hans moster, och så rengjorde jag det där lilla hålet där det rinner ner vatten.
Och alltså. Sen kastade jag allt som var öppnat i kylen. Allvar.

Jag känner mig liksom luddig inombords, som om jag har sånt där gosedjursmögel på hela insidan. Fyfan.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0