Nesch, vafan. Klockan är jubara barnet och jag har mkt att greja med: surfa, diska lite halvhjärtat sådär, kolla lite på tv (anna skippers bröst är GIGANTISKA), bläddra lite i min bok.

Om T var hemma nu skulle jag hugga tag i honom och göra som i de dr filmerna där utomjordingar har gömt sig inuti kroppen på folk, bända upp hans mun (jag tror det är i Drömfångaren en alien gör så) fast jag skulle ju inte krypa ut ur honom, utan krypa in. Så nära skulle jag vilja vara just nu, i hans mun. Inte på det dörrty sättet. Eller ja vafan.

Och jag och min handledare hittar hela tiden ny aplattformar dä rvi kan mötas och känna gemenskap: även han är beroende av nässpray, och vi visade varandra med ljudeffekter exakt hur det är att vakna på natten när man glömt nässpraya och det kloggat igen och man vaknar och inte an andas och vill spy för det är en hinna av torrhet i munnen.
Bara en sån sak.