har jag nu promenerat i en timme och kanske lite till. Nere i Norra hamnen blåste det så tårarna rann och jag fick gå bredbent och nästan med armarna utsträckta som när det är orkan på tv. Och vid Ria stod några hungriga, bakfulla och jag log mot dem och en man reste sig, harklade ur och rättade till kragen och sa med en sirlig bockning: godmorgon min sköna och sen flinade han och jag flinade tillbaka och i öronen spelades just Flowers in my window med Travis.
Och på Kullagatan, där jag jämt snubblar i samma gropar, skyndade butiksmänniskorna att ställa fram skyltar, dockor, frisörerna fönade håret i salongspegeln och morgonpigga cafébiträden log genom Fahlmans rutor och jag log tillbaka och lät bli att köpa Aftonbladet och gick istället hem.