som är aptrött idag för det jag gjorde igår. Va?
Vi körde him till himmaviden och alltså ja. Det finns raggarbilar och människor med väst - som om skinnväst med sydstatsflagga på vore liksom lika vanligt som t-shirt.
Jag gillar det, som fan. Och det är en fascinerande tanke att det kunde blivit sådär för mig, det hade mycket väl kunnat vara jag som stod som där med en kille i t-shirt, smutsiga jeans med gauleröv, keps och en stor prilla. Ja och så skinnväst då och kanske trätofflor. Eller boots. Och som jag sa till syster M och senare till klarai, att varenda gång han drack sprit skulle han hångla med nån skanky tonåring vars högsta dröm är att bli upptagen i gemenskapen. Jo, believe you me - jag har varit den där sjuttonåringen.
Jag skulle haft en skranglig barnvagn, tights och en stort-shirt som jag gjort om till linne. Och tatueringar överallt - på benen, axlarna och nacken.
Och vem vet? Jag hade kanske varit jävligt lycklig.
Hade jag ägt den här hade jag garanterat varit det. Garanjävlaterat!


Alltså jag är ju inte olycklig nu, men Plymouth Fury-lycklig är jag inte. Och ja, just nu läser jag Christine.