Vafan, varenda gång jag ska skriva min mailadress blir det hormail. Det är så oraffinerat så inte ens Freud fnissar åt det.

Men skitidet nu, jag behöver lufta det här med anonyma kommentarer. Alltså, förstå mig rätt: var precis så anonym du vill, det gör ingenting på allvar. Men jag funderar över varför det känns som en nödvändighet? Alltså vad ger jag för intryck om nån som vill ställa en fråga känner sig nödgad att vara hemlig?
För lyssna, det går bra att ställa vilka frågor man vill (jamen vafan, typ alltså) och jag är allt annat än långsint om jag blir arg. Jag brinner snabbt eller vafan det heter.

Bassånivet.