för jag envisas med att dricka morgonkaffet i sängen.

Tankar såhär på morgonen: Fan vad det kliar på ryggen HELA TIDEN, är det där en finne? Jag har aldrig haft finnar på ryggen innan vafan är det här? Aj min tå, jag har fått tantfötter ska man gå till doktorn för det? Nesch, det finns u såna plåster man kan ta på. Fast kan man det på såna där hälsporrar? Heter det hälsporrar? Riddarsporrar? Jag får googla. Sate vad varmt det är här. Och solen skiner, jag hör måsarna. Jag älskar måsar, inte när jag är bakis men såhär en måndagmorgon. Men hur vet man egentligen vilka krämpor som behöver doktorsvård? Är det sån kunskap som folk har naturligt eller vem har berättat för dem? Jag tror på akuta tillstånd och knappt ens då för man är ju ingen hypokondriker. Kanske, tror jag väl. Det skulle isåfall vara kräksjukehypo men hur konstigt är DET egentligen? Just det, inte ett dugg. Använder folk ordet krämpor längre? Jag måste köpa bröd sen, det får jag inte glömma. Och puffar åh vad gott. Aldrig mer ska jag äta gröt. Fast vänta, vad ska jag då göra med alla havregrynspåsar jag har? Chokladbollar nej men då måste jag köpa margarin. Det kan jag ju förresten göra på fredag. På fredag när jag BARA får CSN och bostadsbidraget. I juni. Då jävlariminlillalåda ska jag handla så kortet blir såhär liksom försvagat och bryts av, självsanering sas. Men nu ska jag ut och gå.