Jag raderade det jag skrev

om att köra fort. Jag har svårt att närma mig vad jag tänkte där på E22, och det känns för ärligt att skriva om det. Fast jag skrev det och då blev det som att litegrann erkänna på nåt sätt. Fast kanske inte att erkänna en lögn som aldrig funnits utan snarare att uttala en sanning som bara inte blivit sagd.

Det är hur som helst en lördag med leenden, det är badhus och kaffe hos pappa och gamla gamla foton.


Här är farsan kanske ett år äldre än jag är nu, ingen vet. Han tycker själv det är svindlande att jag är 35 - hur kan jag som är ungefär 4 vara så gammal?

Jaha, då blev man lurad och blåst på inlägget som du refererar till. suck Känns som att snubbla in på biografen just när boven blivit skjuten och hjälten just ska skära upp tårtan och sätta på tjejerna som belöning för hjältedåden som utförts i din frånvaro.



Men, för all del! Fortsätt du med ditt hemlighetsmakeri, jag kan alltid steka upp en fisk, virka en väst eller göra något annat som kanske kan lindra mitt trauma.



För övrigt så var det alldeles galet vad du och din farsa är lika varann som jämnåriga.

Tycker du vi är lika? Ja det är vi nog. På flera olika sätt.

För att lindra ditt trauma vill jag säga att: SÅ satans spännande var det inte. Gasen i botten. Typ så, som nån slags soccermom-uppror.