Jag har inatt drömt att det liksom ligger till såhär va, att jag bär på Frälsaren. Jomen vaddå, det är väl inga konstigheter, när jag var på scoutträff inatt och drack mig full och träffade en kille som var Mannen i Mitt Liv och samtidigt jordens drama queen. Ja då förstod jag det. Att jorden ska gå under, eller om det bara var New York (jag antar att det var lite svårt att få ihop den där prylen med undergången jord och sen en Frälsare på det, för vafan ska Frälsaren frälsa om det inte ens finns nåt kvar?). Så jag födde barnet mitt när det började bli såhär att husen skakade och det regnade och sånt och vi som var i våningen där i NY (men lägg av nu, det är inget konstigt alls att vi hamnade där direkt efter scoutträffen (som nog heter jamboree kanske? Eller om det är en maträtt.)). Bebisen var jättefin, och vi la den i en spann som vi öst vin i och sen gjorde vi såhär: vi gömde oss under vardagsrumsbordet.

Så mitt recept för att klara sig undan apokalypsen är således följande: vin, helst så man kan bada i det. Vardagsrumsbord som kan lägga sig under. Ett glatt humör.