Imorgon ska jag jobba.

Detta betyder att jag ska stiga upp, duscha, klä på mig nåt (ingen vet vad), dricka kaffe, sminka ögonen. Kamma håret. Ta på skorna. Gå ut till cykeln. Gå in och hämta nyckeln till jobbet. Vinka hejdå till lillungen och T. Cykla till Grödby.

Låsa upp dörren till kontoret (här drar jag ett djupt andetag). Och träffa mina arbetskamrater.
Jag vill inte. Jag vill inte gå dit, för jag kommer vara ledsen och jag vill inte vara ledsen. Jag vill ha detta: milslånga prommisar, blomkål till middag (men sluta, inte bara det alltså), en cykeltur nånstans bara sådär. Dricka kaffe vid köksbordet fastän det skiner tusen sol ute, muta Lis amed glass fastän det är middagsdags. Undra när Junisen kommer hem från kompisen, pussa hennes varma lilla smutskind när hon sover. Bomullslivet, det vill jag.
Jag vill inte peta på sorgen, vill inte grotta ner mig i den och böka runt och vara ledsen och ha ångest så jag svettas till och med om smalbenen. Jag vill inte, sa jag.

Fast det ska bli lite skönt också, ja det ska det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0