Är en sån sak jag tror jag behöver tänka på oftare. Alltså när det kommer till inredning och när det kommer till dukning och sånt. Skit tänkte jag skriva, som i sån skit men det är ju här jag fallerar å det grövsta. För det verkar som om det liksom är grejen, inredning och dukning och sånt är liksom viktigt på riktigt och mitt det här himla bara den är fin den tar jag en sån kan jag ta för den var halvfin och helbillig och kolla här den ser ju lite skönt gammal ut sådär en sån ska jag ha nej två nej en äh jag tar tre för en går alltid sönder.

Här, kolla på den här bloggen och tänk barndop och färg och känsla - hon har för fan till och med en inspirationsbild! Till ett dop. Obs, inspirationsbild till ett feset barndop. Alltså jag borde ha stryk, mina ungar är inte ens döpta. Lisa fick en namgivningsfest lite sådär skjutet från höften, med nån halvgrillad grisarumpa och sallad med flugben i. Just då kändes det helt okej, för jag tänkte att de som kom var viktigast, men jag tor jag har fattat nu att liksom dukning med färg och känsla är för gästernas skull. Lite iallafall. 
Tur jag inte gift mig än, nu har jag chansen att glänsa. Alltså om det blir av nån gång.