Detta är det:

Ingen sömn på tusen år,
har i skogen tränat mina lår.
Gnällobebis, surtrasa, spindelväv
halsen min känns som den blir kväv(d).
Ingen låda för övrigt avfall
mitt ironiska skratt låter som ett skall.
Men strandfika med en gammal vän
och plötsligt: inga muskler på spänn.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0