Mia. Skäringer.

Jag älskar tammejfan den människan, kanske mest för att hon liksom håller upp en spegel och så säger hon här, såhär har ju du också levt eller såhär gör ju du med. Igenkänning är den bästa känningen litegrann.
Hur som helst, det blev en finfin dag i Malmö med mina bästa systrar och lilla mamma och ett kort som ser en smula slitet ut.
Iallafall, Mia. Vafan, hon har ju rätt i det där att man väljer själv vem ska vara litegrann och så. Fast nu måste jag bada i kaffe, vafan vad ont i huvudet jag har.

Förresten är jag mkt sugen på att börja läsa igen så det blir kanske en examen ändå. Eller kanske, det är för fan klart det blir.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0