Och Lisan då,
nu asar hon ju sig framåt. Förvisso under mycket pust och stön, för det är jobbigt och så, men ändå. Det är ballt.
Och nu inser jag att jag behöver barnsäkra lite. Dvs städa bort små, lättsvalda saker och sätta i petgrejer i grisnäsorna.
Kommentarer
Trackback