med Junes pappa blev det så himla konstigt i min hjärna. Jag ville så gärna bli omtyckt och poppis (fan vad jag har jobbat för det i hela mitt liv, jag borde få nån slags medalj tammejfan) så då tvättade jag hans tvätt (jag gapar nu när jag skriver det här, åh vad knäppt) och ställde inte till med nåt liv när han sa att han inte ville att jag skulle hänga med till affären eftersom då kunde "nån tro att vi var ihop". Men det allra konstigaste måste ju vara det här (utöver då att jag chansen att bli ihop med en kille jag var så sjukt kär i, men tackade nej eftersomatteh.. ingen vet): om morgnarna i flera ÅR klev jag upp innan honom och tog på luktegott (raggardusch då vafan), rakade benen, sminkade mig lite diskret.
Va? Jag steg upp på morgnarna och RAKADE BENEN så de skulle vara släta omifallatt.

Vecko Revyn, tack för att ni gjort mig sjuk i huvet. Starlet, tack. Tackskaniha, jävligt mycket tack.