Det bästa med småstäder

är att det hälsas på en, man får tidningen en spänn billigare och man får lösa ut paket som är adresserade till nån annan, bara man känner den i kiosken eller kan visa leg.
En annan bästa sak är att om man går i snitt 10 000 steg om dagen kan man äta i princip vad man vill (men sluta, inom rimliga gränser vafan, jag är mkt modest och går inte ballistic och köper en pizza om dagen (för då hade jag aldrig kunnat bajsa (undrar förresten varför jag inte kan det? Det borde ju smmörja upp tarmarna i brygga, kan man tycka))) och så blir man (=jag) så jävla glad också.

Kvällsposten genombläddrad,kaffet snart uppdrucket. Då är det en smula tvätt som ska hängas och sen ska jag köra til syster J.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0