I övrigt är maginfluensa världens mest förnedrande sjukdom. Det är bara spy och skit (ibland samtidigt!) och godegudhjälpmig och frossa och svettattacker och svimningar och sov på toagolvet för att man inte orkar gå från toan till sängen, den rundan känns oändlig efter två timmars spysjuka.

En gång kräktes jag för att jag pratade om hur man smittas av maginfluensa, att vi måste fått i oss lisas bajs på nåt sätt, och en gång kräktes jag (våldsamt!) för att jag tyckte min fis luktade så illa. Herregud alltså, jag jämför allt med att föda barn och det är INGENTING i jämförelse. Allvar. Ingenting.

Och helt i enlighet med hur det händer sig med mig när jag varit sjuk är jag helt pigg idag och har bäddat sängar, städat toaletter, dammsugit och haft mig, helt sjukt.