så jag smäller av. Jaja, det är helt praktiskt och ett jättebra skydd mot förkylningar och what not och det är coolt som fan att nåt som jag poducerar med min kropp kan få bebisen att bli helt tjock och sådär.
Men det är så jobbigt att jag inte vet om det är värt det - jag är feffan helt isolerad. För allvar, bebisar som tar bröstet och äter och tar det lugnt, det är klart som fan att man kan amma dem i hundra år. En bebis som Lisa som släpper och skriker HELA tiden och spottar mjölk och vrålar och som jag måste ställa upp var femte sekund - det är fan inte värt det. 
Äh, nu låter jag ju helt gnällig och det är jag kanske, men den enda gången jag bara plopp kan lägga till henne och så äter hon helt lugnt, det är på nätterna. Och det är ju liksom mer dagar än nätter om man säger, och så är det ju det där med att det inte är så kul att amma bland folk. För det är ju sin sak att visa litegrann av svalboet, men att behöva blotta sig var femte sekund är inte min bit kaka.

Jag vet inte, jag har svårt att bestämma mig. Jag har ju ammat så länge osm jag bestämt mig för att jag skulle och egentligen kvittar det ju, klart jag kan pumpa (haha, jo förmodligen) eller ge ersättning (mest troligt dårå) men så är jag helt så bara: jobbigt med flaskor, dyrt, opraktiskt i jämförelse, lättare att bli smittad av sjukdomar (svinisen tex), jag kommer kanske sakna de mysiga amningarna. Ja, för att inte tala om risken för allergier då och om inte det så iallafall magknipet hon skulle kunna få av ersättning.
Å ndra sidan skulle det om hon inte får ont i magen bli väldigt mkt lugnare att ge mat. Jag skulle vilja amma på kvällar och morgnar och kanske nätterna och så ge ersättning på dagarna. Kan man få det tack?