Inte mindre än två timmar

tog det att somna lillungen idag. Jag upprepar: Två. Timmar.
Vän av ordning säger nu: Jaja men storungen, hon sover väl iallafall? Och här skulle jag med glädje i själ och hjärta svara ja. Men det vore att ljuga och fara med hittepå - för nu ligger hon i sin säng och sjunger och hittar på konstiga ramsor och räknar blommorna i tapeten.

Det skiter jag i. Om så hela huset är upptänt och alla barnen dricker sprit med dåliga män och kvinnor - nu ska jag sova. Ha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0