Bebisen bara:
Ja, så gör min bebis. Här borde jag antagligen ha en slags klar bild av hur den ligger i mgen, men alltså min fantasi bara hejdå jag fattar ingenting. Så jag fattar faktiskt inte, jag vet inte vad som ä rvad, men jag gissar att det där pillerillet liksom är fingrar eller tår, men sparkarna måste ju vara sparkar och inte boxar (fy helvete, vi har en stark att bebis att handskas med om det är boxar jag får).
Skitsaksamma, nu sk ajag ut i skogen och döda blommor och små djur med min andedräkt.
Vi hade verkligen en stark bebis i min mage. Det är resultatet av att jag hade så mycket vatten i magen så bebben fick fritt utrymme att muskelträna hela dagarna. Hon satte sig eller huvuda sig aldrig till rätta utan låg där inne och snurrade tom timmarna innan hon skulle komma ut. Dom gjorde kollen på henne med ultraljud för att se hur hon låg så dom kunde plocka ut henne rätt, men en halvtimma senare så hade hon vänt sig igen. Så vi hade på riktigt en sjukt stark bebis, vilket doktorn sa sedan också.
Det märks än i dag att hon är något utöver det vanliga, ett muskelgeni ett muskel A-barn en snygg fitnessbrud som förmodligen kommer att arbeta som brandman (drömmer och fantiserar mig bort)
Den krålar ju.
Hahaha, JA den krålar! Karatebebisen krålar.
Chilipettson, jag tycker det är fint och bra med starka bebisar men när jag vaknar om nätter och bara AO?! för att jag blir misshandlad inifrån, det är inte snällt alltså. :)