Scones. Med grädde och sylt. The australian way, sa J som hade gjort dem och som kommer från down under och flyttade hit för kärleks skull. Och så pratade vi om slumpen och ödet och hur människor tror sig styra sitt liv men när man tittar närmare på det är hela livet en enda lång sliding doorsfilm för om inte den gjort si eller så och hade inte den rest hit eller dit eller haft det och det intresset skulle de aldrig mötts och då skulle barnen inte funnits eller J bott i Sverige. Till exempel.
Och sen pratade vi om vilka middagsgäster vi skulle bjudit in om vi fick välja exakt vem vi ville och jag kom inte på nån särskild sådär speciell men handledare K hade det klart för sig: Strindberg och Sinatra och en annan ville bjuda in Göran Skytte och en tredje frågade K ungefär var tredje minut: Vad hette du, sa du? Vem är du? Har vi mötts innan?
Och sen hälsade vi på på cuckoos nest och där bodde en man som pratade som ett barn och som ritat de finaste porträtten jag sett.

Själv ska jag tvätta och tja, konsumera antar jag.