kan man säga såhär: jag mår lite för bra för att blogga.
Tinajes ringde och frågade hur jag mår, och när jag svarade bra sa hon: Ja, du skriver inte och det finns hjärtan på msn, så DET har jag ju iofs fattat.

Och hemma då, jag har kört hem två gånger inom loppet av en och samma vecka (nej förresten, inte samma vecka men iallafall: i fredags och igår då): jag visar bilder på T och fnittrar och snubblar och stod i köket och satte in disk i diskmaskinen (hallå, det har tammejfan ALDRIG hänt innan). Och visade bilder jag hade i mobilen, pappa bara: Ja, han var väl fin?

Igår ringde han (inte pappa utan T) och vi utbytte komplimanger. Jag sa: Jag skulle till och med kunna sova i tält med dig. Och han sa: Med dig skulle jag kunna prata i telefon i en timme.