Hur FAN kunde jag äta säkert fyra nävar russin?

Imorgon är det jag som går och går och.. visstja. Jag ska ju till skolan också.

Undrar om F läst min blogg? Idag hade vi the Talk, och det som brukar vara det som bringar klarhet i saker och ting gjorde mig istället oerhört förvirrad.
Och förbannad, om jag ska vara ärlig. Och samtidigt inte. Jag vet fan inte.

Han sa såhär: orkar du med detta? Såhär kommer det vara nu (med jobb och blablabla). De senaste fem tjejerna jag haft har jag dumpat efter en månad, så det borde jag ju gjort för ett tag sen. Men det vill jag inte för du är så rolig och laid back. Jag är inte jättekär och kommer inte fria på alla hjärtans dag.
Och det där låter ju som en dumpning. Men då, hör ni. Dåblev det kramkalas (inte naket för jag är inte dumihuvet) och bara åh jag har saknat dig, ska vi börja gå om kvällarna, ska vi ses i helgen och blabla.

Jag: Tja, NÅT känner jag ju, annars hade jag inte pallat det här. Men jag vet inte vad.
Äh jag vetifan. Som om det är hela världen, skitisamma.

Det kryper i mina ben. Och jag har fettpanik, fan vad irriterande.