Kåt, glad och tacksam

är det nog meningen att jag ska vara.
Och tja. Visst, det var en bra film och kolan smakade gott och ett päron på det och sen blev man naken.

Men det här: jag kör hem. Och detta eviga.. 24-åriga veta-bästandet irriterar mig så innitahelvete.

Jag är fortfarande rätt betuttad, men inte alls som pre Talk. Inte ett dugg. Jag är glad, jag är rolig och jag är där. Men inte som innan. Och det är ju synd.

Och nu har jag en migrän till coming up eftersom jag sovit svindåligt och ovanpå det gråtit på riktigt idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0