Matlista, here goes:
Havregrynsgröt med mellanmjölk och sylt.
100 gram himmelskt god euroshopperchoklad.
Tusen koppar kaffe.
Till lunch: vet inte, typ kyckling.
Middag: spaghetti med quornfärs.
Lyssna jävligt noga nu: Jag. Mår. Bra.
Oroa er om det känns bättre, men lyssna: det gör mig ledsen, det gör att jag känner mig omyndigförklarad och som om jag inte kan hålla reda på min kost själv, och som det jag säger inte spelar någon roll. Tackskaniha.
Men sluta nu.
Oroar mig inte det minsta.
Allvarligt, är det någon som hackar på dig? Jag har en påse vingummi här hemma och dom ska fan akta sig! Inte vindummisarna då utan dom som dummar sig!
HAHAHA! Vingummihoten är fanimig de bästa hoten, M! Jag skrattar högt nu.
Jag tycker att var och en ansvarar för sin egen matkasse. Vill du veta vad jag ätit så fråga bara. Annars droppar vi den diskussionen. (Som vi i och för sig aldrig har haft.)
Ja-a, Kajsa. Jag med tycker det. Jag blev bara så jämrans irro så det slog kanske över litegrann.
Jag förstår ig fullt och fast. (Kan man säga så?) Skit i det bara.
Inte alls min mening att göra någon irro över huvud taget. Min kommentar var av ren omsorg om dig! Det är så lätt att tycka att man äter mycket pga att man inte stirrar sig blind på och undviker godis och sånt, det jag ville få dig att se var att det inte var mycket _näring_ i det du hade ätit den dag jag kommenterade. Och ska kroppen orka styrketräna (dvs reparera musklerna efter varje träningspass) så behövs betydligt mer kolhydrater än havregrynsgröten på morgonen och betydligt mer protein än två kycklingvingar.
Så; no offence! please?
orolig - none taken egentligen - jag fattar att dte är omsorg och så. Men omsorgen kan gå för långt och jag vet inte, det känns väl fint att folk bryr sig - men inte till den milda grad att det inte lyssnas på när jag hojtar att jag mår bra.
Men jag fattar ju, det är såklart inte elakhet och så.
